På cykel i Frankrike
Med Pyreneerna som bas, rättare sagt Luz-Saint-Sauveur (Luz i byamun) får vi uppleva fantastiskt fina dagar från soluppgång tills mörkrets skugga tar över dalen. Luz ligger på ca 700m.ö.h, mellan flera fina giganter.
Den första toppen vi tar sikte på är Col des Tentes (2208mö.h). Å tur var väl det. Vägen slingrar sig sakta uppåt, härlig morgoncykling och överalles grönt, grönt och grönt. Då vi cyklat ca 20k, går kedjan av. Du läste rätt, KEDJAN GÅR AV. Fördelen med att cykla i berg sådanahär gånger är att man nödvändigtvis inte behöver trampa alls nedför. Så, hur kommer jag hem? Med kedjan i fickan, RULLAR jag hela vägen hem på två hjul! Glädje!
Det blir Tourstage 17. Vi startar cyklingen i Sarrancolin mot Soulan ca 22k för att sedan ta oss an Col du Portet, 2215möh, å jo, cykeln e fixad vid lokala cykelshoppen. Vi kommer inte ända upp utan blir stoppade av Tourvakterna på 1600möh efter 10k klättring. Cyklarna upp i gräset och vi efter, härlig vy över kringliga vägar. Caravanen kommer, varefter Quintana dyker upp, vem annars om inte bergsgeten från Columbia? Jag har mina prickiga bergasockor på och visst är det härligt att få vara en de av touren. Hem kör vi mellan tourbussarna i solnedgång, tar ett glass stop vid lokala McD och oj vad vi är värda den. Hem kommer vi efter 12 timmars tourdag, somnar gott och vaknar följande morgon till strålande solsken.
Col du Tourmalet. Giganten. Den som alla pratar om. Den som också kommer att bli vår favorit i Pyreneerna och den som inte försvinner från näthinnan. 22k cykling uppåt, längs med härligt passligt slingrande vägar upp mot himlen, till toppen på 2115möh. Kontrollerat tar vi oss ur dalen på D918 som visar oss vägen. Ett par byar passeras innan vi kommer upp till liftsystemen och här öppnar sig världen. Man kan se vägen slingra sig framåt, uppåt, det är ofattbart grönt, mot den klarblå himlen! 7.4 % säger snittlutningen med de värsta bästa 10.2 % i slutet. Välkommen till himmelriket! Här, på +2000 m höjd, lägger vi oss ned i gräset på den perfekta platsen för picknick. Vi är 3 h innan beräknad tid för Touråkarna att passera. Två timmar tills caravanen. Ivrigt väntar folk överalles. Livet är härligt! .. att jag dessutom kommer centimetrar ifrån bergsgetterna Quintana, Alaphilipp, Bardet å c:o gör inte livet sämre.
Dagarna börjar oftast med morgonlöpning då mörker övergår i gryning, det är friskt i luften, dagg i gräset och fåglarna testar stämman. Jag märker snart denna underbara doft av nybakt, mellan de små kullerstensgatorna tar jag mig fram, och jo, bageriet lyser liksom upp hela staden. Med i fickan börjar jag ta ett par slantar för att ännu lyckligare kunna springa hem med rykande färsk baguette under armen. Livet är härligt och dagen har knappt börjat!
Anledning till att Luz blir ett av mina absoluta favoritställen av platser vi besökt är de många valmöjligheterna för cykling, bergen, morgondaggen, färsk morgonbaguette från bageriet, sällskapet och 25m utesimpoolen! Vilken lycka! För ynka 4 slantar får du simma hur mycket du vill!
Vidare bilar vi mot fälten och giganten i Provence, Mt Ventoux! Backen man med beundran sett och hört om på tv. Den finns på riktigt. I nätterna två bor vi lyxigt med vita morgonrockar, honesty bar och dricker Mt Ventoux vin från balkongen med utsikt över giganten.
Cyklingen gör vi från Bedoin, den kanske mest kända rutten, upp på D974. 1700 m klättring under 22k. De första 6k lugna lätta med ca 5 % lutning, här är det öppet. Följande 10k kommer vi in i den varma tallskogen, stenbumlingarna vid vägen är våra vänner som snällt berättar hur lång väg det är kvar och vad snittlutningen går på. Sträckan snittar här på över 9 %. Här kommer Chalet Reynard ifall man behöver fylla på med vätska. Sista biten på 4k är verkligen den bästa! Det karga lysande småstens månlandskapet breder ut sig och den röd-vita masten på toppen tonar upp sig. Det är mindre brant, förutom sista biten som går på 10 % igen -perfekt sista genomkörare! Det är varmt, jag vill tro att vinden är med oss och vi äter färsk godis på toppen, MUMS! Fartåkning hemåt via Malaucène, härlig utförsåkning, rekommenderar starkt!
Vi bilar vidare till Alp d'Huez för raceweek Innan vi åker hem från Alperna tar vi ännu ett stop i La Grave, vi har tänkt oss vandring, men bestämmer oss för kondolen upp till absoluta toppen på 3200 möh! Post race benen tackar. Å vilken utsikt, vilken kontrast! Vi står i snön, solen värmer, luften är tunn och det är alldeles oändligt vacker överalles!
Den första toppen vi tar sikte på är Col des Tentes (2208mö.h). Å tur var väl det. Vägen slingrar sig sakta uppåt, härlig morgoncykling och överalles grönt, grönt och grönt. Då vi cyklat ca 20k, går kedjan av. Du läste rätt, KEDJAN GÅR AV. Fördelen med att cykla i berg sådanahär gånger är att man nödvändigtvis inte behöver trampa alls nedför. Så, hur kommer jag hem? Med kedjan i fickan, RULLAR jag hela vägen hem på två hjul! Glädje! 
Det blir Tourstage 17. Vi startar cyklingen i Sarrancolin mot Soulan ca 22k för att sedan ta oss an Col du Portet, 2215möh, å jo, cykeln e fixad vid lokala cykelshoppen. Vi kommer inte ända upp utan blir stoppade av Tourvakterna på 1600möh efter 10k klättring. Cyklarna upp i gräset och vi efter, härlig vy över kringliga vägar. Caravanen kommer, varefter Quintana dyker upp, vem annars om inte bergsgeten från Columbia? Jag har mina prickiga bergasockor på och visst är det härligt att få vara en de av touren. Hem kör vi mellan tourbussarna i solnedgång, tar ett glass stop vid lokala McD och oj vad vi är värda den. Hem kommer vi efter 12 timmars tourdag, somnar gott och vaknar följande morgon till strålande solsken.
Col du Soulor, blir vår nästa dagsetapp. Totalt 80k och turen innehåller allt. Plattcykling, nedför, uppför, fina vyer och fika på toppen. Magnifikt! Även här har tourentusiasterna parkerat klart sedan flera dagar, touren är på kommande också till denna stigning. Col du Soulor är definitivt värt att besöka och Col d´Aubisque ligger barar ett par kilometer längre bort -den tar vi an nästa gång!
Col du Tourmalet. Giganten. Den som alla pratar om. Den som också kommer att bli vår favorit i Pyreneerna och den som inte försvinner från näthinnan. 22k cykling uppåt, längs med härligt passligt slingrande vägar upp mot himlen, till toppen på 2115möh. Kontrollerat tar vi oss ur dalen på D918 som visar oss vägen. Ett par byar passeras innan vi kommer upp till liftsystemen och här öppnar sig världen. Man kan se vägen slingra sig framåt, uppåt, det är ofattbart grönt, mot den klarblå himlen! 7.4 % säger snittlutningen med de värsta bästa 10.2 % i slutet. Välkommen till himmelriket! Här, på +2000 m höjd, lägger vi oss ned i gräset på den perfekta platsen för picknick. Vi är 3 h innan beräknad tid för Touråkarna att passera. Två timmar tills caravanen. Ivrigt väntar folk överalles. Livet är härligt! .. att jag dessutom kommer centimetrar ifrån bergsgetterna Quintana, Alaphilipp, Bardet å c:o gör inte livet sämre.
Dagarna börjar oftast med morgonlöpning då mörker övergår i gryning, det är friskt i luften, dagg i gräset och fåglarna testar stämman. Jag märker snart denna underbara doft av nybakt, mellan de små kullerstensgatorna tar jag mig fram, och jo, bageriet lyser liksom upp hela staden. Med i fickan börjar jag ta ett par slantar för att ännu lyckligare kunna springa hem med rykande färsk baguette under armen. Livet är härligt och dagen har knappt börjat!Anledning till att Luz blir ett av mina absoluta favoritställen av platser vi besökt är de många valmöjligheterna för cykling, bergen, morgondaggen, färsk morgonbaguette från bageriet, sällskapet och 25m utesimpoolen! Vilken lycka! För ynka 4 slantar får du simma hur mycket du vill!
Vidare bilar vi mot fälten och giganten i Provence, Mt Ventoux! Backen man med beundran sett och hört om på tv. Den finns på riktigt. I nätterna två bor vi lyxigt med vita morgonrockar, honesty bar och dricker Mt Ventoux vin från balkongen med utsikt över giganten. Cyklingen gör vi från Bedoin, den kanske mest kända rutten, upp på D974. 1700 m klättring under 22k. De första 6k lugna lätta med ca 5 % lutning, här är det öppet. Följande 10k kommer vi in i den varma tallskogen, stenbumlingarna vid vägen är våra vänner som snällt berättar hur lång väg det är kvar och vad snittlutningen går på. Sträckan snittar här på över 9 %. Här kommer Chalet Reynard ifall man behöver fylla på med vätska. Sista biten på 4k är verkligen den bästa! Det karga lysande småstens månlandskapet breder ut sig och den röd-vita masten på toppen tonar upp sig. Det är mindre brant, förutom sista biten som går på 10 % igen -perfekt sista genomkörare! Det är varmt, jag vill tro att vinden är med oss och vi äter färsk godis på toppen, MUMS! Fartåkning hemåt via Malaucène, härlig utförsåkning, rekommenderar starkt!
Vi bilar vidare till Alp d'Huez för raceweek Innan vi åker hem från Alperna tar vi ännu ett stop i La Grave, vi har tänkt oss vandring, men bestämmer oss för kondolen upp till absoluta toppen på 3200 möh! Post race benen tackar. Å vilken utsikt, vilken kontrast! Vi står i snön, solen värmer, luften är tunn och det är alldeles oändligt vacker överalles!
Vi äter en sista måltid, prick kl.20, i den lilla franska byn med det lilla torget. Följande dag bilar vi tillbaka mot Nice och flygavgång, men innan mörkret hinner vi få skakiga ben på vattenparken och äta en sista pizza. Den allra bästa resan hittills är över. Hur ska man slå dethär?
Kommentarer
Skicka en kommentar