Ironman 70.3 World Championship

mars 24, 2018

Ironman 70.3 World Championship

Walnut bridge, världen längsta gångbro, tar oss i dagarna 7 oss av och an mellan vår lilla AirBnB stuga på andra sidan ååge och in till stan. Doften av tjärat trä tränger in genom näsborrarna liksom doften av de tusentals våtdräktsmänniskor som om förmiddagarna samlas till simning.

Lagom jetlaggad blir det cykling kring bike route la 90 k. Look out for #1558 at Lookoutmountain blir ju något av mitt slagord. Brant uppför med avslutande Tour de France stämning på toppen. Me like!

Innan lördag och WORLD CHAMPIONSHIP hinner vi med morgonlöpning i soluppgång (Jetlaggadade som vi är gör ju att vi börjar dagarna vid kl 5 am..) och som vanligt är morgongröten och kaffet som bäst efter att benen fått springa av sig lite.

Efter att Cervélo övernattat hos mekanikerna för ny kedja och smörjelse är både jag och min tvåhjuliga vän väldans förberedda för den ärofylldaste tävlingen i mitt liv. Inför start är jag knappt nervös. Spänning finns men en förväntansfull glädje och nöjsamhet över att vi får vara här. Å lokal kändis som jag ju är så är jag på morgonnyheterna i lokala abc news och vår AirBnb host blir överlycklig.

Inför start är jag knappt nervös. Spänning finns men en förväntansfull glädje och nöjsamhet är spritt i kroppen över att vi får vara här. Vi har rekat banan, vi har turistat lagom, vi har spelat en hel del schack och vi har skrattat mycket. Medans vi turistade loss i Rock City så stod plötsligt the motto of South Carolina framför mig, och jag kände direkt liksom hur det talade till mig!

Det blir lördag morgon och som vanligt tidig väckning då det vankas tävling. Morgonrutiner med gröt, kaffe, toa, toa toa.. allt är som vanligt. Starten går, jag känner mig starkt och dagen blir till en enda stor fest från första simtag. Lookout Mountain tar jag mig uppför i omkörningsfil till tonerna av Elvis. Löpningen ärr jämn och fin både på den stora motorvägen och på brädorna i djungeln. Med ett leende både uppför, nedför och in i mål springer jag. FEELIS!

Efter celebration party med vår AirBnb host och det övriga Tequila gänget vaknar vi en sista morgon i Chattanooga. Vi beger oss ut i soluppgång, kollar mens race, äter världens goaste hamburgare och kör iväg mot Smoky Mountains!

Medans Irma har stängt av de flesta vägar, vandringleder och öppnat himlen för regn och blåst så hittar vi tillslut en vandringsled. Det blir eftermiddagsunderhållning a la Moonshine provning som fortsätter med goa hamburgare, färsk fudge, kaffe, chips, vin.. och ett par glas senare så har vi knåpat ihop ett race reportage till ÖT, hyvä me! På morgonen står en black bear framför ytterdörren, så Check ~~(int Schack)~~ för den.

Vi startar bilen igen och mot kusten, Myrtle Beach och South Carolina, vilken delstaten skulle vi annars ha åkt till? Kilometerlång sandstrand för morgonlöp, kvällspromenad och snäcksamling. Pool för rehab och lek. Balkong med oändlig havsutsikt och soluppgång.

Efter ett par riktigt slappa sköna dagar i värmen är vi redo för ett sista stop och storstadspuls innan kotimatka. Till Charlotte är vi nedpackade i morgonmörkret och efter ett par timmar med American Airlines befinner vi oss i Chicago. Storstaden som verkar ha allt! Med citycyklar längs Lake Michigans strandlingje upptäcker vi stan, chipspicknickar och dricker Starbucks. Med hiss tar vi oss upp till vån 103 i Willis torn, äter rejäla amerikanska måltider och intar paraplydrinkar på sennatten -liksom barar för att det är semester och sista kvällen.