Orihuela triathlon och det spanska cykeläventyret

Så äntligen är det dags för lite äventyr igen! Jag och Dan, Cervélo och rymddräkten med Norwegian påväg till spanska fastlandet(!) denna gång. Efter 4 lyckosamma år på Mallorca, så överger vi nu dig men Mallorca finns kvar och Världen har enormt mycket mer än så att erbjuda! Cykeläventyr med Albir som bas, dagsutflykt till Valle (Valencia) inplanerat, för att sedan ta oss söderut till Orihuela Coast för Triathlon som av en händelse lyckas utspela sig under vår visit, härligt med pre-season!

Andningspaus strax innan Tàrbena by.

Dag 1. 85.5 km. Albir-La Nucia-Polop-Callosa d´en Sarria-Bolulla-Tàrbena-Coll de Rates-Alcalali-Yalo-Lliber-Senja-Benissa-Albir. Ingen bulla i Bolulla men väl härlig stigning upp till raatis Coll de Rates på 750 m.ö.h. Stigning definitiv finare och härligare söderifrån! Missa inte paussipaikkan i Tàrbena (bilden till höger). Helt slut efter dagen faktiskt, men poolrehab, god mat och Oreo gör susen. Sista packningen gjord och imorgon väntar Valle, upp med tupp!

Dag 2. Årets Valencia besök är planerat näst intill minsta detalj. Bilen packad med två cyklar, två cykeltokiga mänskor, ombyteskläder och matchbiljetter till Valencia-Sevilla. Dagen börjar 5:20 (värsta bästa tävlingstid). Kör mot Piscine Benicalap, var det är tänkt att vi skall tvätta upp oss efter cykelturen och innan match. 08:40 är vi då framme, har fått cykelkläderna på och på två hjul sätter vi fart mot Burjassot med denna goding i tankarna (vår rutt blev 68.5k) Solen är med oss direkt från start och dagen är verkligen en påsksöndag-njutar-dag. Cyklingen går genom härlig Parc natural med picknickande mänskor och väg CV328 som är liten grön och fin. Vägen hem härligt neråt, från Pico Oronet tar vi direkt sikte på Bétera och rullar till bilen. Här kommer vårt missöde. Poolen vi skall tvätta oss har inget vatten, tom empty tyhjä! Hej å hå bra med parktoa! Med metro in mot Valle och våra planer är perfecto. Vi hinner till och med strosa lite i underbara Jardin del Turia.

Serra Helada

Dag 3. Härlig morgonlöp följt av ännu härligare gröt-kaffefrukost på balkongen -livet ler! Eftermiddagscyklignen som skulle bli lätt och ledigt blev väg70 klättring till Benimantell med tvåsiffrig lutning under större delarna efter La Nucia. Huhhu, här tänkte växlarna inte räcka till! Tapas paus i Confrides, 2.2 träning upp till Port de Tudons 1000 m.ö.h, och så den härliga varma vinden som kommer på ansiktet då vi rullar ner till Sella och Finestrat. 94 km.

Dag 4. Löpning tur-retur till fyren. Våtdräkttsim i havet -jag hittar vattnet och vågorna för mig fram! Härligt att få vara i det stora blå igen! Löpning i kvällssolen till Serra Helada. Pumpen jobbar, yrsel, salta droppar från pannan, så här mår jag som bäst!

Dag 5. Dans förkylning som ju börjat igår fortsätter. Vi tar rymddräkten med till det stora blå, med där vajjar röd flagg friskt samtidigt som vågorna dundrar in. Nehepp ingen simning här inte, vi drar vidare mot fyren. Avnjuter en tidig happy hour å sen drar jag iväg mot Tàrbena för att lugna själen och benen. +60km i varierat upp- och nedförskörning. Vi kör happy hour nr 2 med Milka choko och vårt nyinhandlade nya stora intresse: Schack! (..som slukar oss den kvällen i timmarna tre.. )

Serra Helada

Dag6. Äventyr till fots från Albir till Benidorm via Serra Helada. Snacka om snabbhetsträning med 17minuter/km! Stigning totalt 715m och 3h senare har vi äntligen gått den 10 k långa stigen och är totalt sluta i leggen. Hur gick det egentligen med dethär att inte vistas i berg innan tävling, inte upprepa Frankrike-historien ..? Det gick bra -som tuur. Vi sätter i oss en väldans go Paella innan vi tar bussi  nro 10 hem till Albir och ett parti schack.

Orihuela coast

Innan biltur och flytt till Orihuela Coast for some triathlon hinns det med cykeltur till kurvorna vid botten av Guadalest (46 k) poolhäng, rensa kylskåpet och iväg. 

Lördag och lippisdag(=pre race day). Dagen går ut på att försöka få mig och grejjsen incheckad. Inte det lättaste i denna helspanska tävling. Hursom, ett varv till Orihuela stad med T2 påsen, ett mellis, en sökan efter start område och rymddräktssim senare så sitter vi där på balkongen med pastamåltiden inför tävling. Ja e nerrrvöös!

 Trots spanjorernas manjaana manjaana vid startområdet, med simbojjor som kom upp 20min efter att start-skotten skulle gått, så var tävlingen väldans organiserad. Cykelbanan var välutmärkt och volontärer fanns det gott om som både såg till att bortkomna finländare cyklade rätt och fick i sig tillräckligt med energi. Jag plockade faktiskt en ½ banan xtra åt mig! Tunno bleiv tom! Jag hann med bekväm cykling tills jag insåg att jag kan ju trampa hårdare, +40km/h går ju faktiskt hårdare än 36km/h. Jag hann med ett kedjehopp och jag hann bra i tid för att hinna börja löpa innan det blev alledeles för hungrigt. Löpning rullade på i denna Orihuela medeltida stad. Tanter som var på söndagspromenad i stan, ben som snabbt tryckte ifrån på gatstenarna, den sköna sanden i parken, de dunkande högtalarna vid målområdet. De e najs med race!

Hur jag blev nr 1 ?

Mentala krafter 

- Mantran, Lou lou louboutin låten som fungerade som utmärkt takthållare.

- Mentala bilder, jag jagade "båånbååni miitt"

Utrustning

- Feel like a pro be like a pro! Löpning med brillsen på för att hitta proffskänslan = snabbhetskänslan

- Minuter/km klockan. Min gamla polar(e) från början av 2000-talet som bokstavligen håller på att trasas sönder har fått ge vika för en nyare version. Då klockan visar långsam fart är det dags att löpa snabbare, sagt å gjort.

Känslan

Tidsmålen som gav förhoppningar.

Ovissheten om formen som blev mitt triumfkort, ingen tidspress. 

Njutningen av att vara igång.

De fina oupptäckta landskapen.

Förberedelserna

Landet, sällskapet, obligatoriska pre-pasta-pesto-lax-måltiden, semesterfeelis,

Train like a pro -be lika a pro