Iisalmi yötriathlon

En härlig julisommarkväll, ja du läste rätt Härligt varmt, var det dags för lite roligheter i Iisalmi. Äventyret började redan tidig morgon eftersom bilresan innehöll ett längre stop i Oulainen för Peff bortamatch. Vinst för de rödgula och gröna gubben i målet! Segertåget rullade vidare 160km österut, en pastapaus och en kisipaus senare var vi då framme i triathlonsmåstaden. 

Innan start

 

En mindre tävling, där kvinnor och karar startar gemensamt. 2 simvarv runt bojjarna med strandsväng. För första gången använde jag mig av delfinhopp i och ur vattnet! Kul!


Naisten kärki. Simningen gick bra, hittade bra position i vattnet och inga större panikmoment. Opp ur vattnet tillsammans med två andra kvinns. Snabbaste bytet, trots att det kändes som evigheter i T1, behöver träna.. Nåja, först iväg av damerna! Wow, efter ett par kilometer på cykeln hinner jag tänka att det skulle vara grymt att ta hem segern. Jag har tränat på bra och en seger skulle verkligen höjja självförtroendet. Trampar på, trampar iväg, trampar och trampar men jag ser inte längre de två herrarna som var ett par sekunder före. Visst e jag väl på rätt väg? Sneglar bak, jo där kommer ett par herrcyklister. Vi trampar och så kommer då korsningen som är obemannad, inga trafikdirigerare, inga skyltar, nada. Jaha. Fel. Vi har cyklat Fel! Med resans gång blir jag bara argare och argare. 

 Varför hojtade int vägdirigerarna till? Vi kommer på banan igen, och den går genom härlig natur, krokiga små asfaltvägar. Men med 5 km extra på mätaren trampar jag arg o lessen in i T2. Fast besluten om att Inte ta mig i mål, löpa kanske ett varv för att få träning. En dålig tid, långt efter de andra, vill jag inte ha.

Det grämer, löpsträckan är två varv längs med härlig småstig, bredvid vattnet och via målområdet inne på torget. I ilska springer jag förbi flera stycken, men jag ler aldrig, vilket känns väldigt obekant. Varför, VARFÖR skulle jag trampa fel, detta är Så min bana.  Men jag är inte långt efter, "spring nu, du e int na langt bakett, fösök bli tröitt ida iallafall!" Å plötsligt ser jag den enda dam som är före mig.

I mål löper jag, som andra dam, 3 meter efter ettan, med mina 5 km extra.

Solnedgång o kvällsdopp innan prisutdelning

Vad lärde jag mig då av denna resa?

1. Ha bättre koll på banprofilen

2. Det lönar sig att kämpa

3. Man kan alltid ge lite till