På äventyr i Seljes vol.2

För andra gången i mitt liv har jag besökt Seljes och för andra gången tog jag hem den största bucklan (TJOOOOHOO!) Som sig bör var det regn och åska i luften, precis som ifjol. Cykel, cykelskor och löpskor. Med 65 inristat på grova armarna stod vi nervösa vid vattenbrynet. Jo jag var nervös. Att tävla i hemtrakterna, där alla känner alla effekten är som värst, där man förväntas leva upp till något, men absolut inte får vara något, är inte lätt. Tills, SPLASCH, alla i vattnet, panik, snabbt iväg, alla har förkörsrätt. Vilken lättnad, vad kul, ingen nervositet, bara att tuta och köra (men uta både tuto å ringklocko).

En liten bild i lokala tidningen, foto: nicklas mattsson

Ledning från start! Har jag fuskat? Jag drygar ut ledning i cykeletappen, jag har fuskat? Jag glider i mål med ett smil på läpparna, vågar inte sträcka upp segerhänderna, jag är väl diskad? "Så väldigt försiktigt tog hon det inte" nej, jag gav järnet och järn blev guld. GLÄDJE, KÄNDIS för en dag!

Kommentarer

  1. UUUH JA KÄNNER EN KÄNDIS!! Det är nog ganska tufft måst jag säga, man sku int tro att det finns så mycke kondis och styrka i ett så litet paket! ;D Lycka till med nästa tävlingen, tyckte ja läst i tidningen du lade en länk till att du ännu skulle köra ett race i sommar :D Och så ses vi säkert snart i skolans värld :D Kanske en mat i chicos då hösten kommit igång?:)

    SvaraRadera
  2. Haha tack Cia, jja tror det var en vänlig kommentar ;) Skolan ja, en helt ny värld öppnar sig igen.. Chico -absolut! och glass :D

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg